Asma på hög höjd och höjdsjuka

Jag har fått flera frågor om man som astmatiker kan resa till Quito, hur höjden påverkar oss människar och vad höjdsjuka är. Min personliga erfarenhet är att man vänjer sig vid den höga höjden efter några dagar oavsett om man är astmatiker eller ej. Nedanstående text har jag plockat från Apoteket.se Den handlar om astma på hög höjd men även om hur hög höjd generellt påverkar oss människor.

Tidningen Apoteket Nr 4/2007

Väljer du Kilimanjaro, Anderna eller Alperna? Att vandra i bergsområden blir en allt vanligare form av semester. Det är positivt för hälsan, men de riktigt höga höjderna kan vara livsfarliga för den ovane.

Nu är det inte bara äventyrare och vana klättrare som kan ge sig upp i bergskedjor och njuta av strapatser och vidunderlig utsikt. I reseföretagens broschyrer hittar man allt från vandringar i Tyrolen till bestigningar av toppar i Nepal. Och att vandra är ett trevligt, miljövänligt och hälsosamt sätt att semestra. Det finns turer med olika svårighetsgrad och de flesta kan hitta en passande vandringssemester, där man antingen gör dagsturer eller följer samma led i flera dagar. Ålder, kondition och bekvämlighetskrav får avgöra valet. Den som lider av någon kronisk sjukdom, som diabetes eller astma, ska tänka på att det kan vara svårt, eller helt omöjligt, att få läkarhjälp och transporter om man vandrar på otillgängliga platser. Något som alla måste tänka på är att undvika akut höjdsjuka.

– Det spelar ingen roll om man är van klättrare eller inte, akut höjdsjuka kan drabba vem som helst, säger Thure Björck, som är överläkare i lungmedicin vid Karolinska sjukhuset i Huddinge, och som har tagit fram hälsoråd för vistelse på hög höjd åt resebyråer.

– I Sverige är vi inte så vana vid höglänt terräng, så kunskapsnivån bland allmänheten är låg, men det är viktigt att lära sig att känna igen symtomen, eftersom höjdsjukan kan leda till livsfarliga tillstånd, säger han.

Huvudvärk första tecknet
Huvudvärk är ofta första tecknet på att man påverkas av den höga höjden. Risken för akut höjdsjuka anses starta vid cirka 3 500 meters höjd över havet, men det kan variera mellan olika människor.

Efter en vecka är man vanligtvis helt acklimatiserad, men symtomen kan återkomma om man fortsätter att vandra mot högre höjder. Fast det är främst om man tillbringar hela dygnet på den höga höjden som kroppen får bekymmer. Att åka skidor eller vandra under dagen leder sällan till några problem om man tillbringar natten på lägre höjd.

– Vandra högt men sov lågt. Det är en god regel för att må bra under semestern, säger Thure Björck.

Lindrig akut höjdsjuka brukar kännas som influensa, fast utan feber och muskelvärk. Man kan också bli allmänt trött och dåsig, men samtidigt få svårt att sova gott, eftersom höjdsjukan påverkar sömnmönstret. Ett tecken på att tillståndet håller på att bli värre är att det blir svårt att koordinera kroppens rörelser. Bergsbestigare har vittnat om att allvarligare höjdsjuka ger illamående, svår huvudvärk, blåa slemhinnor, väsande andning och andfåddhet även vid vila. Går det tillräckligt långt kan hjärnan svullna. Svullen hjärnvävnad ökar trycket i skallen, minskar blodcirkulationen i hjärnan och leder i värsta fall till döden. En annan allvarlig komplikation som kan uppstå är lungödem.

Tunn luft gör att vi andas fortare
Det är den tunna luften på höga höjder som är problemet. Den får oss att andas fortare. När andningsvolymen ökar uppstår en rad kemiska förändringar i kroppen. Exakt hur höjdsjuka uppstår är ännu okänt och det enda botemedlet är att ta sig tillbaka nedåt dalen igen.

– Det är viktigt att alla i en vandringsgrupp lär sig att känna igen tecknen på akut höjdsjuka. När någon får svårt med koordinationen eller verkar mentalt avtrubbad har det gått för långt och man måste genast vända. Den sjuke behöver, inom några timmar, flyttas till en plats som ligger minst 500 meter lägre än den där symtomen uppstod. Det är allvar! På Kilimanjaro dör ungefär en person i månaden.

Även om alla människor påverkas på något sätt av att vistas på hög höjd, så är ungefär hälften av oss extra känsliga. Det har inget med dålig kondition att göra. Snarare tvärtom.

– De med bäst kondition brukar vandra och klättra snabbast och därför också utsätta sig för hastigare höjdförändringar.

Ett sätt att undvika att bli sjuk är att ta det lugnt och närma sig bergstopparna långsamt så att kroppen hinner acklimatisera sig. Därför är det mer hälsosamt att vandra än att åka bil eller flyga till extremt höglänta områden.

– Det händer att resenärer drabbas av höjdsjuka när de kliver av flygplanet i Anderna eller när de åker bil i Klippiga bergen. Det är bäst att vila några dagar när man anländer till ett höglänt område och låta kroppen vänja sig, innan man fortsätter ännu högre upp.

Det finns läkemedel som lindrar symtomen. De kan vara bra att ta om man verkligen vet vad man gör, men farliga om man använder dem för att kunna fortsätta att snabbt klättra allt högre trots att kroppen säger ifrån. I Sverige är läkemedlen receptbelagda, men så är det inte i alla länder. Thure Björck avråder resenärer från att använda dem utan att ha talat med sin läkare.

Mera fakta om akut höjdsjuka kan man hitta genom att söka på acute mountain sickness på Internet.

Annonser