GALAPAGOS, HUR MAN TAR SIG FRÅN FLYGPLATSEN TILL PUERTO AYORA

gal airportNär du har landat på Galapagos ska du så fort som möjligt gå till passkontrollen. Det är oftast 2-3 flyg som landar nästan samtidigt och det blir alltid långa köer i passkontrollen och de som står sist kan i värsta fall få vänta 45-60 min. Stanna inte och fotografera vilket många gör, det så mycket annat och bättre att fotografera än flygplatsen ;-).
När du hämtat ditt bagage och gått igenom säkerhetskontrollen blir du mött av expeditionsfartygets personal som står och väntar vid utgången med en skylt med båtens namn på. Om du inte ska åka med på någon expedition dagen som du anländer till Galapagos måste du ta dig till Puerto Ayora och ditt hotell.

Här får du en liten beskrivning hur man enklast tar sig till Puerto Ayora från flygplatsen Baltra. För att ta sig från Puerto Ayora tillbaka till flygplatsen gör man precis likadant, fast i omvänd ordning. Kort beskrivet så tar man buss, färja, och sist buss eller taxi.

1, Från flygplatsen går det gratis busstransfer ner till Itabaca kanalen som ligger mellan ön Baltra och ön Santa Cruz. Flygbolagen som landar på Galapagos måste tillhandahålla dessa bussar. Transfern ner till kanalen tar 10 min. Sätt dig vid ett fönster så att det fläktar i värmen och så att du får bra utsikt.

bus.jpg

2, När du kommer ner till Itabaca kanalen stannar bussen vid de små färjorna. Gå ner till färjan. Innan du kliver ombord skickar du bagaget upp på taket på färjan. Färjeturen tar ca 10 min och kostar ca USD 2. Här kan du mycket väl plocka fram kameran, det brukar finnas både sjöfåglar och framför allt sjölejon i roliga situationer att fotografera.

ferry Itabaca Channel.jpg

3, När du korsat kanalen har du två alternativ. Antingen kan du ta en buss för ca USD 2 som släpper av dig centralt i puerto Ayora. Resan tar ca 50 min. Eller så kan du ta en taxi för ca USD 25 som släpper av dig på ditt hotell, den resan tar ca 40 min. Tar ni taxi kan ni ju be chauffören att stanna till vid Los Gemelos, två st vulkan kratrar som längst vägen till Puerto Ayora. Dessa missar ni om ni tar bussen.

los-gemelosReser du själv eller i par så kan det löna sig att hitta någon ny kompis på färjan att dela taxi med. Jag skulle nog ta taxi, då kan ju också prata med taxi chauffören och få massa matnyttig information om öarna. Ungefär halvägs passerar man flera platser där man kan passa på att stanna till och titta på vilda jättesköldpaddor och lava tunnlar.

galapagos-santa-cruz-highlands-giant-tortoise.jpg

Vill man kombinera en expedition ombord på en båt med att stanna några dagar på hotell i Puerto Ayora rekomenderar jag p g a logistikskäl att man stannar efter expeditionen. Trevlig resa!

Galapagos-Santa-cruz-Puerto-ayora

Annonser

Cotopaxi is back!

el panecillo cotopaxiSå här såg det ut när min favoritvulkan vaknade till liv i augusti 2015. Efter drygt 100 års vila började vulkanen spruta aska. Normalt sätt sker kraftiga vulkanutbrott och för den delen även  kraftiga jordbävningar med ca 75 års mellanrum.

aaa cotopaxi
Eftersom Cotopaxi hade vilat så länge befarande man det värsta, dvs väldgt kraftiga utbrott. Först stängdes hela nationalparken Cotopaxi. Efter ett år öppnades nationalparken igen, men man fick bara gå upp till glaciären och det var totalförbjudet att att klättra upp till toppen.

cotopaxi walking group
Cotopaxi är ett ord från det lokala indian språket kichwa och betyder Coto = hals eller nacke och Paxi = Måne. Det betyder alltså Månens hals/nacke. Detta ord kommer förmodligen ifrån att man ibland kan se månen som ett litet huvud ovanpå Cotopaxi. Inti är solguden, solen och hans fru Paxi är månen. Bergen är också gudar och kallas för apu.

cotopaxi lunaNu har man alltså för ett par veckor sedan öppnat upp hela parken igen och det är nu mera ok att bestiga Cotopaxi topp igen. Ecuadors utan tvekan mest populära berg att bestiga är återigen reda för att ta emot bergsklättrare från hela världen.
Cotopaxi is back! 

Mer info på spanska: 
http://www.ambiente.gob.ec/parque-nacional-cotopaxi/

Mer info om återöppnandet, även detta är på spanska: 
http://www.igepn.edu.ec/servicios/noticias/1247-comunicado-oficial-de-la-reapertura-del-parque-nacional-cotopaxi

Recept på några av mina ecuadorianska favoriträtter

Ecuadoriansk mat är faktiskt väldigt god i de flesta fall. Av en slump trillade jag på en youtube video med en amerikansk tjej med ecuadoriansk bakgrund som gjort ett par matlagnings videos på engelska. Jag letade efter fler videos med hur man lagar några av mina favorit recept och sprang på en hel sjat med recept på ecuadoriansk mat. Den är på engelska, men det fungerar säkert. Jag har inte testat att föja recepten, men när jag läser dem eller kollar på videorna här nedan, så kan jag se att det verkar korrekt. Sajten med alla recepten heter Laylita.com Ni får två receptvideos på räk ceviche, eftersom om det inte vore för råk ceviche, eller Ceviche de Camaron så skulle jag inte bo i Ecuador nu, inte skriva denna blogg inte haft mina underbara ungar, inte driva hotell i Quito http://www.jhomana.com etc. Det var nämligen när jag i ett forum frågade efter recept på ceviche de camaron som en av de som svarade senare visade sig skulle bli min fru och mamma till mina barn. Med det är en annan mycket lång historia. Smaklig måltid, eller som vi säger här i Ecuador. Buen Provecho (Håll till godo)

Receptvideos

Llapingacho är en rätt med stekt ägg, avocado, potatisplättar och korv. Llapingacho
llapinggacho

Ecuadoriansk räk ceviche är som en slags blöt räksallad eller en räk coctel.
Räk Ceviche 1  Räk Ceviche 2 – Snabb guide
ceviche de camaron

Fisk i cocos sås. Det går absolut lika bra att byta ut fisken mot t ex räkor, kykling eller fläskfile. Encocado de pescado
encocado

Mer bonnigt en så här kan det nog inte bli. Ris, pommes frittes, avocado, stekt ägg, tomat mm. ChurascoChurrasco-ecuatoriano

 

Hur många olika arter av lamadjur finns det egentligen och vad används de till?

camelidaeDen verkliga frågan är kanske egentligen; hur många olika kameldjur finns det egentligen. Aalla kameldjur har de bara två tår per fot, och bara två leder av tån når marken. De har inga hovar, utan böjda naglar som bara skyddar fotens främre kant. Under hela foten finns en elastisk fotsula som består av bindväv.  Dessa djur har en lång hals och ett långsträckt huvud. Den övre läppen är kluven i två delar. Som skydd mot extrema väderförhållanden har ögonen stora ögonlock med långa ögonfransar och näsborrarna går att stänga. Liksom hos andra kameldjur är deras mage delad i flera kamrar som omsätter den vegetariska födan bättre. De är dock inte idisslare.

Vi svenskar tänker kanske mest på lamadjur och alpackor när man pratar om arter av lamdjur. I Ecuador är det mest lamadjur som gäller. Det finns också lite vicuñas och alpackafarmer finns för ullens skull. När man kommer till Peru finns det många fler typer. Bilden ovan visar urarterna, men på senare år har dessa blandats och skapat nya arter. En blandning av kamel och dromedar kallas t ex bukhts. Det har även förekommit försök att korsa dromedarer och lamadjur. På engelska kallas ett sådant djur för cama efter camel och lama. Det går bara att korsa en dromedarhanne och en lamahona, men det måste ske med provrörsbefruktning eftersom dromedaren är sex gånger större än lamadjuret.

llama cargada

Dessa kameldjur är anpassade för extrema väderförhållanden vilket passar Anderna utmärkt. Man använder man djuren till att frakta saker, djurens mjölk till att göra ost och andra mjölkprodukter, man använder såklart även djuren ull och skinn och dessutom äter man köttet. Har ni vägarna förbi Cusco ska ni definitivt testa alpacka file, något av det godaste jag har ätit. Min erfarenhet säger att denna rätt smakar bäst på någon liten lokal halvsjabbig restaurang, eftersom indiankvinnorna vet bättre än de moderna kockarna hur denna rätt ska tillagas. Dessutom blir det mycket billigare.

Bilden nedan har jag tagit på en stor skylt som jag sprang på utan för Cusco i Peru. Den visar hela kamelfamiljen. Ni kan själva se att det finns ganska många varianter och en del kanske är okända för er. Här nedan kan ni hur som helst se vilka dem är. Det finns officiellt två arter av lamadjur och två st av Alpackor.

lamadjur

Amazonas okontaktade folk har börjat söka kontakt med omvärlden?

De senaste åren har bilder och filmer på folk som lever i fullständig isolering från omvärlden. Vi, den sk ”civilicerade världen” har ”upptäckt” dessa folk och t o m lyckats filma och ta bilder på dem. Samtidigt så har flera av dessa folk börjat ta kontakt med omvärlden. Vad detta beror på finns det flera förklaringar till, men en sak är säker. I dokumentären nedan får vi lära oss mer om hur dessa folkslag lever genom att antroprologerna numer kan få förstahands information direkt från personer från dessa stammar.

grupos-isolados-2

Efter att antroprologerna pratat med några av dessa personer som självmant sökt kontakt med omvärlden vet vi bl a att knarkkarteller har drivit bort vissa av dessa folk och även dödat dem. En person från en annan okontaktad stam i Peru som sökt kontakt berättar att vita män kom med vapen och walkietalkies och massakrerade hans by och att de flydde och lämnade allt. Han berättar också att hans farfar alltid sa till honom att man måste gömma sig för de vita människorna annars blir man dödad. Han berättar att de varit rädda för att ta kontakt eftersom de vita människorna är farliga och dödar indianer. Efter 4 dagar utan mat såg de dock ingen annat allternativ än att leda sitt folk till att ta kontakt med omvärlden.

Utifrån bl a denna berättelse tror många av dagens antroprologer att de unga från dessa stammar har glömt sina förfäders berättelser om de farliga vita männinskorna. Dessa folk har p g a räddsla för att bli dödade gömt sig från människor som inte tillhör deras egen stam. Man har gömt sig och observarat dem. På så sätt har också rädslan för att ta kontakt försvunnit med åren. Man ser att dessa människor inte gör npgon skada och deras förfäders berättelser faller i glömska. Att de flesta perosner som tar kontakt är unga människor, styrker denna teori. Allt detta sker just nu i gränslandet mellan Brasilen och Peru där de okontaktade folkslagen lever.

taromenane tribe
Toromenanes

I Ecuador finns det bar ett folkslag, Los Taromenanes, som inte varit i kontakt med omvärlden. I övrigt finns det inga andra folkslag som inte varit kontakt med omvärlden, men det finns folkslag som valt att inte ha kontakt med omvärlden och som lever isolerat för sig själva på det sätt som de alltid levat.

I den mycket intressanta dokumentären nedan får vi följa med och träffa dessa folkslag och även se filminslag från när dessa folkslag för första gången tar kontakt. Enligt Darwin är det bara naturligt att isolerade människor och djur anpassar sig för att överleva, Kanske har vi inga okontaktade folkslag kvar om några år.

BANNER-LANGST-NER-ECUADORBLOGGEN